Bakgrund och Inledning: Förändringen inom marknadsföring av resmål
Traditionellt sett marknadsfördes resmål genom reklamkampanjer på bussar, i tidningar och på TV – allt för att väcka människors reslust och locka dem till specifika destinationer. Detta var effektivt under en tid när resebyrån fortfarande var det självklara valet och kunderna behövde guidning om vart de skulle resa härnäst.
Men med internets framväxt under 2000-talet och möjligheten att boka resor själv, förändrades spelplanen. Reklam för destinationer blev fortfarande viktig, men i och med sociala mediers intåg fick marknadsföringen en helt ny riktning. Nu kunde destinationer som förstod sina potentiella besökares intressen enkelt nå dem via riktade annonser på plattformar som Facebook. För detta krävdes realtidsdata och djup förståelse för både tidigare besökares intressen och de aktuella trender som lockade turister.
Men när nu Facebook och andra plattformar börjar tappa sin relevans som marknadsföringskanaler är det allt tydligare att den verkliga investeringen borde ske på platsen själv. Det handlar nu om att skapa en upplevelse så unik och minnesvärd att besökarna själva vill dela den och "skryta" om den. Det är här Word of Mouth blir centralt – att göra besökare till ambassadörer genom att ge dem en anledning att inte bara besöka, utan också tala varmt om sin upplevelse. Hur mäter man då Word of Mouth ?
När det blir allt tuffare att köpa till sig turister via annonser så måste man tänka annorlunda och hela tiden tänka på två enkla saker i formeln för Word of Mouth "möjligheten" och "orsaken". Om man lyckas i word of Mouth så kommer din historie vara så pass intresssant att besökarna väljer att berätta den vidare i sina olika kanlar. Det är enligt mig skillnaden på Story telling och Story Building, dvs istället för att du måste berätta historien så får du andra att göra det, som gör att spridning ökar och även trovärdigheten. Eftersom det inte är köpt media så måste man hitta mera neutrala sätt som visar om man lyckas eller ej. Jag använder tre olika medier för att se vad som lyckas organiskt skapa intresse, sedan får man försöka hitta annan data från platsen eller evenemanget om det verkar stämma .
I Discgolf projktet som började mars 2020 (kolla in video om du vill ha en bakgrund till det) så använde jag i början mest sökvolym och hur många visningar vi fick på Youtube. Det har sedan gått vidare till att även kolla instagragram och youtube sökningar.
Det finns stöd för tanken att Google sökvolymer kan ge en indikation på hur stort det organiska intresset är för ett ämne, oberoende av om informationen kommer från tidningar, sociala medier, radio eller poddar. Om människor är tillräckligt intresserade av ett ämne tenderar de att söka efter det på Google. Detta stöds av flera källor och metoder för att mäta digitalt engagemang och intresse.
1. Google Trends och Sökvolymer:
Google Trends används ofta för att analysera sökbeteenden och kan ge insikt i vad människor är intresserade av vid ett givet tillfälle. En hög sökvolym för ett specifikt ämne indikerar ett stort allmänt intresse. Sökdata kan användas för att analysera effekten av nyhetshändelser, marknadstrender eller kulturella fenomen. En studie från Harvard Business Reviewhar till exempel visat att ökningar i sökvolymer kan korrelera med framtida beteenden, som aktiehandel eller konsumentköp.
2. YouTube Söktrender:
När människor söker efter ett ämne på YouTube, är de ofta intresserade av att konsumera mer innehåll om ämnet i form av video. YouTube-sökningar kan ge insikt i visuell konsumtion och den typ av innehåll som användare är mest benägna att engagera sig med, såsom tutorials, dokumentärer eller recensioner. Google rapporterar att användare tenderar att använda YouTube som en forskningsplattform, vilket kan indikera ett högre intresse för ämnesdjup
3. Instagram och Visuella Trender:
Instagram-användning kan ge insikt i det verkliga engagemanget på en plats eller för ett evenemang. När människor taggar sin plats eller delar bilder från en viss händelse eller plats, indikerar det ett personligt engagemang och ett tillräckligt intresse för att skapa och dela innehåll. En studie av Pew Research Center visar att användare ofta använder plattformen för att dela platsspecifika upplevelser, och platsbaserade inlägg kan ge ledtrådar om en plats popularitet och attraktion
Slutsats:
Dessa tre plattformar kan tillsammans ge en bred bild av intresset för en plats eller ett evenemang. Google-sökningar kan mäta ett brett, initialt intresse, YouTube kan visa djupet av engagemang i ämnet, och Instagram kan indikera verkligt deltagande eller upplevelser kopplade till platsen eller evenemanget. Kombinationen av dessa datakällor kan ge en mer nyanserad förståelse för popularitet och intresse. Åland Discgolf Island projektet I bilden finns några av de nykelfaktorer som jag har använt för att förstå om discgolf projekt har fungerat.
I de kommande delarna kommer jag att titta på olika delar.
Comments