top of page
Writer's pictureMats Adamczak

USA valet och vårt tids retorik

Nu är det bara några veckor kvar till valet och det är historiskt jämt.


Om man tittar tillbaka historisk de senaste fyra USA valen 2020, 2016, 2012 och 2008 så är det tydligt att åtminstone 2008 med Obama och 2016 sticker ut beteende mässigt. Obama var duktig på att använda social medier 2008 och 2016 så drog Trump kampanjen nytta av att folk spred många engagerade poster som inte stämde och det spelade ingen roll om det var sant eller falskt. I valen 2012 och 2020 så var det ingen som riktigt kom med något nytt från föregående eller använde samma taktik. 

Problemet eller utmaningen med innehållet på sociala medier är att det är känslomässigt styrt och det har ingenting med om det är sant eller falskt. Ju mera engagemang en post får desto flera människor så når den. Det är  mycket lättare att skapa ett falskt inlägg som skapar mycket engagemang än att komma med fakta (som ofta kräver, mycket analys och kontroller om det stämmer eller inte). Detta har varit en stor fördel för ryska trollfabriker som skapat innehåll för att påverka opinioner utanför Ryssland. De mesta kända är väl USA valet 2016 och Brexit samma år. I takt med att framför allt de yngre genrerationer inte är lika mycket på framför allt Facebook så avtar möjligheten att nå många människor med propaganda.


Presidentvalet 2024 I årets amerikanska presidentval så har det varit en del nya saker som att plötsligt byttes Biden ut i kampanjen, om det var medveten taktik från första början eller om det bara blev så är svårt att säga helt säkert. Det är ju inte omöjligt att man lät Biden köra så länge han kunde och sedan så försöker få in Harris som räddaren i nöden och varför detta skulle kunna ha varit en taktik är Trump riktade in all sin energi och kampanjande mot Bidens ålder, men när han hoppade av så blev plötsligt Trump äldst. Jag tror att demokraterna hade tänkt vänta och till och med ännu senare innan de skulle byta ut kandidaterna, men attentatet mot Trump tvingade dem att agera snabbare. En sak som pekar mot det är att Demokraterna hade satt sin konvention rekord sent med motiveringen att man ville att OS i Paris skulle vara klart ? Att Trump inte är specielt noga med fakta är ingen nyhet, under hans presidenttid så har han konstaterats över 30 000 gånger (The Washington Post's Fact Checker) med lögner.


Efter att Biden var borta ur valet så tog det en stund innan Trump visste vad han skulle börja satsa på. Helt klart så har Trump gått all in i att skapa uppmärksamhet och fast han vet att det är lögner, så spelar det ingen roll i hans roll för på samma sätt som det fungerar inom sociala medierna så är engagemang viktigare än fakta om man vill ha spridning. Och man får nog säga att han har tagit ut svängarna rejält i den tekniken i denna valkampanj med att utan tveka kasta ett folkslag under bussen med påhittade historier om uppätna kattor och hundar enbart för att dels få spridning men även få folk att diskutera emigrationen till USA. Hur går valet ? Amerikanska valet är annorlunda på det sättet att det vikigaste är att ha majoritet i rätt delstater. Det gör att de nationella mätningar säger inte så mycket om de inte faktiskt även kontrollerar i delstaterna. De gör de inte så den som har mest nationellt säger inte mycket. Så då måste man lita på delstatsundersökningar och de är oftast inte lika högklasssiga som de nationella. Så det är inte heller någon bra måttstock. I valet 2016 kollade jag på Google trends och noterade att Trump hade mycket mera sökvolym än Clinton och drog därför slutsatsen att Trump hade en bra chans att vinna. Tyvärr så skapar Trump så oerhört mycket orsaker att Googla honom, så den metoden trodde jag inte på vid valet 2020, utan då resonerade jag mera på att folk röstade mera emot något än för något och då kan det vara svårt att fånga upp det i en gallup. När det gäller årets gallup så har jag valt att titta de sju swing states som förmodligen kommer att avgöra valet. Om man tittar på google trends så ser de väldigt snarlika ut som de gjotde för fyra år sedan med ett undantag och det är Georgia och det är minst sagt lite konstigt eftersom enligt de senaste galluparna så är det väldigt få osäkra och i förra valet var de väldigt nära i sin prognos så den borde rimligen gå till Trump, men det kan vara att det är segment som gallupen inte har lyckats hitta kanske ? Jag har jämfört med hur galluparna såg ut inför förra valet och då kan man konstatera att de två delstater som är ruggt lika är också de som var längst ifrån 2020, så det finns en ganska stor sannolikhet att man har viktat om deltagarnas röster i just de två delstaterna för att bli bättre i detta val. Så om jag går igenom de olika delstaterna, vad jag tror om dem.

  • Arizona (11) kan bli väldigt jämn 13% osäkra och med faktorn att de kan ha viktat om de lite så blir (men jag sätter den som en svag Trump vinst)

  • Georgia (16) allt tyder på en klar Trump seger ( få osäkra och de borde inte ha viktat om dem alls)

  • Michigan (15) I galluparna jämt, men här är jag nästans säker på att institutete har viktat om så det borde gynna Harris

  • North Carolina (16) Få osäkra är väldigt nära i förra valet, så väldigt tight, men Harris tar den.

  • Pennsylvania (19) Harris leder den och dessutom borde instituten viktat om den från förra valet, så Harris tar hem även den.

  • Wisconsin (10) Väldigt jämt men där missade instituten mycket så den gynnar Harris. Det är dock ganska många osäkra.

  • Nevada (6) Många osäkra men ok övertag för Harris samt troligtvis omviktade röster, så Harris


Så om det här stämmer så kommer Harris bli USA's nästa president med 292-146 Om Trump får Arizona och Georgia, så kan Harris tappa antingen Nevada och Wisconsin eller en av Michigan,North Carolina eller Pennsylvania och ändå få över 270 röster.


Retorik Inspirerad av hur man använder retorik idag, så har jag bytt ut Ethos och Logos till DYNAMIS och EPSOSIS I klassisk retorik pratar man om Ethos, Pathos och Logos.

  • ETHOS (Talarens trovärdighet) Ethos handlar om hur talarens karaktär och trovärdighet påverkar publiken. Trovärdighet byggs genom att tala med kompetens, moralisk karaktär och en känsla av välvilja gentemot publiken. Publiken ska uppfatta talaren som förtroendeingivande och pålitlig.

  • PATHOS (Känslomässig påverkan) Pathos avser hur talaren spelar på publikens känslor för att påverka dem. Genom att väcka känslor som sympati, ilska, rädsla eller glädje kan talaren få publiken att känna en personlig koppling till ämnet och motivera dem till handling.

  • LOGOS (Logik och förnuft) Logos handlar om användandet av logiska argument och rationell bevisföring. Det kan innefatta statistiska bevis, exempel, fakta eller logiska resonemang som stödjer talarens tes. Logos övertygar genom att tala till publikens förnuft och intellekt.


Om vi översätter de klassiska övertalningsmedlen Ethos, Pathos och Logos till dagens sociala medielandskap, kan vi se hur de fortfarande är mycket relevanta, men uttrycks på nya sätt i en digital kontext. Här är tre moderna ekvivalenter som kan fungera som översättningar:


  • DYNAMIS (Influence, påverkan genom trovärdighet) – motsvarar Ethos

I sociala medier bygger trovärdighet ofta på influencers och verifierade profiler. En persons trovärdighet grundas på deras följare, engagemang, expertis inom ett område, och hur de uppfattas som autentiska och pålitliga. För att övertyga i sociala medier måste en profil ha en stark och välgrundad personlig varumärkesidentitet. Verifierade konton och ambassadörskap (t.ex. via samarbeten med erkända varumärken) bygger förtroende.


  • PATHOS (Engagement, känslomässig anslutning) – motsvarar Pathos

I det sociala medielandskapet är engagemang en nyckelfaktor. Detta motsvarar Pathos eftersom inlägg och innehåll som skapar starka känslomässiga reaktioner – såsom likes, delningar och kommentarer – ofta har störst genomslag. Här handlar det om att spela på känslor som glädje, ilska, medkänsla eller inspiration för att skapa virala effekter. Innehåll som uppmuntrar till empati (t.ex. hjärtevärmande berättelser eller insiktsfulla videor) eller provocerar känslor sprids snabbt och engagerar användarna på djupare plan. Det 'är även dessa parametrar som sociala medierna använder i sina formler för vem som skall se vad.


  • EPSOSIS (Attention, uppmärksamhet)Epòpsis (ἐπόψις): I sociala medier har uppmärksamhet blivit den primära drivkraften. Användare är ofta översköljda av innehåll, och det som fångar deras uppmärksamhet är inte nödvändigtvis det mest logiska eller faktabaserade, utan det som är visuellt slående, kortfattat, eller provocerande. Virala trender, "clickbait"-rubriker och visuella medier (som bilder och videor) har ersatt det mer traditionella fokuset på fakta och argument. I den här kontexten handlar det om att fånga och behålla uppmärksamheten för att skapa ett intryck, snarare än att övertyga genom logik eller fakta.





213 views0 comments

Recent Posts

See All

Comments


bottom of page